senblommning

Titta vilka fina Orkidéer jag fick av älskade svärmor! Eller kanske var det Fredrik som fick dem, eftersom det var han som fyllde år. Ja, ja, det är jag som uppskattar dem mest i alla fall.

Det var jättetrevligt att få visa svärisarna staden och de verkade mycket nöjda med sitt besök, shoppingstinna och glada. Snart far vi uppöver. Vi saknar svägerskefamiljen och då framförallt pojkarna!

Nu ska jag skajpa med en annan saknad släkting, kusin Isa. Hon blir alldeles snart nio år och har humor som få. Redan när hon var ett mycket litet barn - ja, en bebis - hade hon mycket komik inom sig och hela ansiktet log på ett hoppfullt och konspiratoriskt sätt när man skojade med henne. När hon var endast tre år gammal kunde hon uppskatta mina makabra - men djupt kärleksfulla - skämt, exempelvis om att man borde grilla henne i ugnen och äta upp henne som en kyckling. Hon spedde till och med på sådana historier, kanske lade till någonting om pensling i grillolja. Det kallar jag mognad och självdistans hos en treåring!