"Av-kollektiviseringen"
Tänk att det kan kosta femhundra riksdaler att vara lite sjuk. Ja, det var prislappen på dagens akuta läkarbesök och erforderliga mediciner. Ja, ja - hoppas att jag blir bättre fort, för jag har verkligen inte tid att vara sjuk längre. I morgon vill jag vara fräsch på arbetsintervjun, och sedan vill jag hinna träffa Bidi och Oggis innan jag måste fara hemöver och avsluta livet där (jag hyser ju en viss förkärlek för dramatiska formuleringar).
Det märks så tydligt att Apoteket är sålt och nu ägnar sig åt vinstintressen. Jag kan inte undvika att undra om pharmaceuten i kassan, som har en gedigen högskoleutbildning i ryggen, anser det vara henne värdigt att kränga bonuskort och sweettalka rabatterade skönhetsprudukter ur det egna sortimentet. Ja, ja - hon kanske får en liten motivationshöjande provision...
Ja, man undrar vartåt samhället är på väg när våra statliga institutioner privatiseras och därmed förlorar sin allmännyttighet (vilket naturligtivis, åtminstone i förlängningen, leder till höjda priser - mot konkurrenskraften kan producenterna och handlarna värja sig med priskarteller -, och en oneutral service, samt att intäkterna inte gynnar alla utan bara profitkåta storföretag).
Och i sinom tid försvinner landstingen helt som huvudman och därtill alla högkostnadsskydd och statliga subventioner som gynnar hela folket - och då blir det inte lätt att vara tvungen "storkonsument", dvs. en som behöver många läkarkontakter och mycket läkemedel. Privatiseringen av den svenska sjukvården och läkemedelsförmedlingen är bara ett steg i ledet mot en det som senare kommer att innebära att vissa har råd (eller sinnesnärvaro nog att skaffa tillbörliga försäkringar) till en god hälsa, medan andra får sitta hemma i soffan och sy ihop sina egna sår eller hoppas på huskurer mot cancer (se: SICKO, av och med Michael Moore). Jag anser att det är omoraliskt att låta marknaden styra priser och kvalitet på vård och omsorg om människor. Borde det inte vara ett gemensamt intresse (om inte medmänskligt så ekonomiskt åtminstone) att medborgarna är vid god hälsa och vigör?
Det märks så tydligt att Apoteket är sålt och nu ägnar sig åt vinstintressen. Jag kan inte undvika att undra om pharmaceuten i kassan, som har en gedigen högskoleutbildning i ryggen, anser det vara henne värdigt att kränga bonuskort och sweettalka rabatterade skönhetsprudukter ur det egna sortimentet. Ja, ja - hon kanske får en liten motivationshöjande provision...
Ja, man undrar vartåt samhället är på väg när våra statliga institutioner privatiseras och därmed förlorar sin allmännyttighet (vilket naturligtivis, åtminstone i förlängningen, leder till höjda priser - mot konkurrenskraften kan producenterna och handlarna värja sig med priskarteller -, och en oneutral service, samt att intäkterna inte gynnar alla utan bara profitkåta storföretag).
Och i sinom tid försvinner landstingen helt som huvudman och därtill alla högkostnadsskydd och statliga subventioner som gynnar hela folket - och då blir det inte lätt att vara tvungen "storkonsument", dvs. en som behöver många läkarkontakter och mycket läkemedel. Privatiseringen av den svenska sjukvården och läkemedelsförmedlingen är bara ett steg i ledet mot en det som senare kommer att innebära att vissa har råd (eller sinnesnärvaro nog att skaffa tillbörliga försäkringar) till en god hälsa, medan andra får sitta hemma i soffan och sy ihop sina egna sår eller hoppas på huskurer mot cancer (se: SICKO, av och med Michael Moore). Jag anser att det är omoraliskt att låta marknaden styra priser och kvalitet på vård och omsorg om människor. Borde det inte vara ett gemensamt intresse (om inte medmänskligt så ekonomiskt åtminstone) att medborgarna är vid god hälsa och vigör?
Kommentarer
Trackback
