senblommning

Shopping med äldsta lillasystern i Sollentuna centrum. Denna gång renderade min shopoholism: en tunikaklänning att ha på dopet på lördag, en massa smink och krimskrams och en löjlig födelsedagspresent till F som fyller i morgon. Bale var tydligt medberoende och hävdade, när jag uppvisade tecken på ånger och eftertanke, att jag bara handlat sådant jag absolut behövde och att alla inköp faktiskt är investeringar som ger avkastning i form av tillfredställelse i ägande eller generositet gentemot andra. Innan vi for hem handlade vi på Ica - Bale nyttiga saker förstås (nötter och frön och äckligt bröd - fågelmat alltihop). Jag köpte lyxiga frukostingredienser till i morgon bitti. F förtjänar att uppvaktas!

Vi har roligt tillsammans, jag och Bale! Så roligt. Fast - hm - jag vet inte hur många gånger hon avfärdar mig med uttryck som: "Du är så knasig/galen/tokig". På bussen hem skojade vi och gapskrattade, med vidöppna käftar coh bakåtlutade huvuden, åt opekåiga skämt (som ändå befinner sig inom ramarna för vad som är acceptabelt - hoppas jag). Andra mindre öppensinniga och lyckliga människor på bussen kände sig säkert lite provocerade av vår uppsluppenhet, eftersom de insåg att de aldrig förmår/vågar ha lika kul som vi. Ha ha ha...


Jag kan väl inte vara helt ensam om att se det obscena i det här patetiska försöket till modernistisk skötbordsskylt? Va, vaaa?!?