Första snön
I dag föll första snön. Jag gillar snö och den första snön i synnerhet, det är något romantiskt över de långsamt singlande flingorna som faller till marken där de dör omedelbart. Men i år var det första snöfallet föga romantiskt - det var blötsnö som våldsamt vräkte ner från alla håll och kanter och bildade en slaskmodd på marken. Dessutom blåste det ilsket. Men jag väntar tålmodigt på den "riktiga" första snön - den som faller stilla en kristallklar och kylig decembernatt.
Det är mycket arbete med C-uppsatsen nu, men jag tog mig ändå tid att tillsammans med F besöka B på boendet. Och det ångrar jag inte, eftersom jag under det besöket fick dagens förgyllning.
En rullstolsburen äldre man satt i korridoren. Han hade en röd ylletröja i knät. Mannen trallade på en uppenbart egenkomponerad liten visa, eller kanske var det ett mantra. Texten gick såhär: " Jag har en röd tröja i min famn". "Melodin" påminde lite om de första stroferna i Allan Edwalls Kärleksvisa; "som dagg och honung är din ljuva mund".
Jag stannade upp och berättade att jag uppskattade sången, varpå den äldre mannen skrattade lite försynt och ursäktade det "tråkiga låtvalet". Jag log uppmuntrande och förkunnade att det ändå är de egenskivna sångerna som går hem hos kvinnfolket. Han skrattade fortfarande när vi var på väg ned för trappan, ut mot snömodden och snålblåsten.
Vad håller jag på med? Varför utbildar jag mig? Jag älskar ju att arbeta nära människor, nära finurliga farbröder.
Det är mycket arbete med C-uppsatsen nu, men jag tog mig ändå tid att tillsammans med F besöka B på boendet. Och det ångrar jag inte, eftersom jag under det besöket fick dagens förgyllning.
En rullstolsburen äldre man satt i korridoren. Han hade en röd ylletröja i knät. Mannen trallade på en uppenbart egenkomponerad liten visa, eller kanske var det ett mantra. Texten gick såhär: " Jag har en röd tröja i min famn". "Melodin" påminde lite om de första stroferna i Allan Edwalls Kärleksvisa; "som dagg och honung är din ljuva mund".
Jag stannade upp och berättade att jag uppskattade sången, varpå den äldre mannen skrattade lite försynt och ursäktade det "tråkiga låtvalet". Jag log uppmuntrande och förkunnade att det ändå är de egenskivna sångerna som går hem hos kvinnfolket. Han skrattade fortfarande när vi var på väg ned för trappan, ut mot snömodden och snålblåsten.
Vad håller jag på med? Varför utbildar jag mig? Jag älskar ju att arbeta nära människor, nära finurliga farbröder.
Kommentarer
Trackback
