De nya Gudarna
Idag var det halv arbetsdag med anledning av morgondagens högtid (?) alla helgons afton. Min dyrbara extraledighet slösades på Oprah-show.
Jag blir alltid lika upprörd av den där plastiga amerikaniteten. Nu sitter den kvinnliga förebilden för den amerikanska (orealistiska) drömmen, tillsammans med Shirly McLaine, och pratar andlighet, UFON och om att vi står inför en ny begynnelse i slutet av år 2012. Det kommer att gå bra dock, jordens undergång, åtminstone för den som väljer att öppna sig för andligheten, och som blir ett med universum, typ. Shirly är tydligen synsk också och nu har hon skrivit en bok om alltihop (big surprise).
Shirly får det garanterat fint, inkarnerad till fulländning, i den nya världen, eftersom hon har så god karma. Shirly lever nämligen i ett hus i New Mexico, som försörjer sig själv med ström och grönsaker. På gården fladdrar ett gigantiskt vindkraftverk och på hustaket suger elalstrande celler åt sig av det myckna solljuset. Dessutom odlas Shirlys årliga grönsaksförbrukning i trädgården (säkert av illelaga immigranter från Mexico). Jag har ingenting emot omsorg om moder jord - tvärtom är jag förtjust i så kallat långsiktigt tänkande. Inte heller motsätter jag mig spiritualitet som företeelse - jag tror att den tjänar ett viktigt syfte i vår tillrättalagda och tämligen innehållslösa tillvaro - mysticismen, tron, skänker mening och mål till många människors liv, som den gjort i alla tider. Det jag opponerar mig mot är hur andligheten liksom kommersialiseras - att folk som anser sig vara "upphöjda" på ett eller annat vis - profiterar (säljer böcker, spådomar, talismaner etc) på andras sökande. Det är inte okej.
Desutom är det inte alla som har förutsättningar att unna sig den karma Shirly och Oprah kan kosta på sig. Inte alla har ekonomiska och/eller praktiska resurser att slå upp vindturbiner på tomten, eller odla sina grödor året om i rabatten. Inte alla kan vara helt igenom fromma och tacksamma och goda hela tiden. Ibland är vi gnälliga och otacksamm och jävliga - och det med rätta! Då är det inte okej att de som många betraktar som religiösa (?) förebilder och som har alla förutsättningar, sitter i teve och, på ett snejkigt sätt, berättar hur livet bör levas - åtminstone om man vill se fram emot en evinnerlig dans på saliga ängder. Är det nya paradiset förunnat några få lyckligt lottade kapitalister (som tillägnat sig ett gudfruktigt beteende för kompensera glidandet på räkmackan)? Det är inte riktigt juste. 
Här ses Shirlys anspråkslösa boning
