senblommning

Då har F åkt till huvudstaden och jag har ont i magen och känner en liten tomhet gnaga sig in i bröstet. Men det går över och vi ses ju igen om tre veckor, då vi också skall vara tillsammans hela jul och nyår, här och i Stockholm. Och vi har varit ifrån varandra flera veckor vid tre-fyra tillfällen tidigare under de sex år vi delat liv.

Men nu är det lite ledsamt.

Ingen som med omtanke kommer med kaffe på sängen till en oerhört trött och morgonelak fru.

Ingen att diskutera all världens glädje och sorg med.

Ingen vars dagens sista ord är: "God natt, Mysis". Alltid.
















Men redan imorgon känns det bättre...